Idag har vi haft en underbart solig dag vilket passar bra så här i lucia-tider. Jag tog en cykeltur uppåt kusten och kom till Viste. Jag tog en paus vid den här fina bänken för att njuta av solens strålar som faktiskt värmde gott.

Vacker pausplats

Här satt det små äpplen kvar i ett äppelträd.

Decemberäpple

Här på Viste ligger en av Norges äldsta stenåldersboplatser. Svarthola skapades under den senaste istiden. Hålet, eller grottan, är 9 meter djup, 5 meter bred och 3 meter hög. De första människorna slog sig ner här för 6000 år sedan. Då gick havet nästan helt upp till grottan. Idag är det ett par hundra meter ner till havet. Med olika mellanrum har det sedan bott människor här till omkring år 500 e.kr. Sådana här platser får fantasin att röra sig. Det är häftigt att försöka sätta sig in i hur människorna hade det som levde här för så länge, länge sedan.

Svarthola

Jag lämnade cykeln och gick vidare längs havet. Här satt det en fiskargubbe i en liten hamn. Det var så jag hajade till innan jag förstod att han inte var ”på riktigt”. 🙂

Fiskar-gubben

På en liten strand gick en ensam liten roskarl i sanden. Det här har blivit en av mina favoritfåglar, både för att de är så söta och för att de har ett festligt namn.

En Roskarl

Visst är det härligt med soliga dagar så här i december, men ack vad korta de är. Solen dalade och eftermiddagsljuset var väldigt stämningsfullt.

Tistlar i solnedgången

Träd med bihang

Ett svanpar

Solen försvinner

Jag avslutar med en bild som jag tog på vägen hem. Jag stannade cykeln för att föreviga några röllekor mot den dramatiska himlen. Sedan cyklade jag hemåt i den dunkelblå timmen. Det var härligt att komma ut och njuta av sol och hav.

Rölleka

 Nu är det inte så långt kvar tills det vänder och går mot ljusare tider igen.

Tack för oss och ha en fin luciakväll!