Gyllene dagar

September går mot sitt slut och det har varit en hel del regnskurar här på Vestlandet den senaste veckan. Mellan regnen så tittar solen fram och då är det bara att kasta sig ut i den vackra naturen. 🙂 I söndags morse gick jag ut på en tidig tur i närområdet. I denna lilla skogsdunge växte det förvildade balsaminer. Jag gillar den röda färgen på balsaminernas stammar.

Balsaminer

Balsaminer

På ett par lönnblad hade någon insekt kalasat. Det var riktigt snyggt med de skira skalen som lämnats kvar på grenen.

Som spetsduk

Som spetsduk

På ett annat blad såg det ut som mosaik när man kom nära.

Mosaik

Mosaik

Finns det någonting som slår naturens egen design?

Bladsilhuett

Bladsilhuett

I den sista septembersolen såg jag två små guldvingar.

Guldvingar

Guldvingar

Den ena var lite tussig.

Tussig liten guldvinge

Liten guldvinge

Den andra hade något mindre trasiga vingar.

Mindre Guldvinge

Mindre Guldvinge

Avslutar med en närbild på ett av de nästan uppätna löven. Visst är naturen fantastisk! 🙂

Naturens konstverk

Naturens konstverk

Ha en fin tisdag!

16 reaktioner på ”Gyllene dagar

  1. Fina höstbilder, Annika!
    Löv, som är ätna intill bladnerverna och som ligger på marken, brukar jag hålla gråsuggorna ansvariga för. Men dina löv sitter ju kvar så de ljusskygga gråsuggorna kan det inte vara. Larver av en del fjärilsarter skulle väl kunna tänkas vara ”skyldiga”. Vacker mosaik blir det hur som helst. Du har blick för dessa små detaljer!
    Hemmavid har vi sol och klarblå himmel efter en frostnatt. (Ja, Herrgårdsbegoniorna klarade natten.)
    Ha det så bra och fortsätt fota och skriva! Det är så trevligt att sitta vid frukostbordet och läsa tillsammans med Eva.

    • Tack Bengt! 🙂 Det är så spännande att vara ute i naturen och upptäcka dessa fantastiska små detaljer. Här var det ögonblicket när solen lyste igenom mosaiken som gjorde att jag såg de fina löven. Det känns roligt att blogga när man får så fin respons. Tack och Kram till dig och Eva! ❤

  2. Hej med jer. Dejlige billeder. ‘Mosaikbilledet’ fik mig til at tænke på slangeskind, men sådan er det ofte i naturen, når man går tæt på. Det er I gode til 🙂 ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s