Fyllda med upplevelser från den fantastiska miljön och det dramatiska landskapet på Nordkap påbörjade vi vår resa söderut. Vi tog det riktigt lugnt, stannade ofta och njöt av den fantastiska naturen och vyerna häruppe. Den här fina hängbron ville vi förstås kika närmare på.  Här fick man lite Indiana Jones-känsla, trots att det kanske inte var lika högt. He he! 😀

Vi passerade återigen staden Alta och åkte sedan längs fjordarna hela vägen ner till Skibotn. Här följer ett urval av vyer och platser längs den sträckan.

Färjeläget i Oldersdalen. En Dnf (Did not find), men likväl ett fint stopp längs vägen. 🙂

En norsk fiskmås.

En fin liten by som vi passerade.

En glaciär, tyvärr lite skymd av molnen.

Fjord och fjäll.

Det här är vid en cache som heter Hotell Savoy Revdalen. ”Hotellet” är en fin liten övernattnings-stuga med en spännande historia från andra världskriget. Den ligger alldeles vid fjordens kant och har en vidunderlig utsikt ut över fjorden och fjällen.

Som ni förstår så tog det lång tid för oss att åka den här vägen. Stoppen blev många och långa.

Vi kom i alla fall så småningom ner till Skibotn, där vägen går ner mot Finland och Kilpisjärvi.

Vår övernattningsplats den natten blev vid en ”Tursti” =vandringsled som heter Lullestien. Norge har faktiskt en slags allemansrätt de också och man får campa överallt där det inte är tomtmark, odlad mark och liknande. I låglandet finns en begränsning på två dygn när det gäller camping, men i höglandet är det obegränsat. Vår uppfattning är att det fanns mycket mer ”fria ytor” och vägar häruppe i norr än det gjorde när vi var längre söderut  i Norge förra sommaren.

Treriksröset

Efter en god natts sömn åkte vi den sista biten ner till Kilpisjärvi, den lilla byn i Finland där det går en båt till Treriksröset. Båten går tre gånger om dagen under sommaren.

Kaptenen på båten var en liten charmig svensk-norsk man som körde oss över sjön. När vi kom fram körde han båten rätt upp på land i sanden och meddelade sedan att han väntar i två timmar innan det var dags för tillbakafärd. Vi hade väl inte det bästa vädret den här dagen så efter den 45 minuter långa båtfärden fick vi klä på oss lite mera kläder.

Sedan kunde vi starta den 3 kilometer långa vandringen till själva röset. Det var riktigt fin och välupptrampad stig. Man kan välja att gå ända från Kilpisjärvi och då är det 11 kilometer enkel väg.

Vi kom i alla fram till Treriksröset tillsammans med två Schweizare, två Amerikaner, en Finländare och två Holländare. Här har de kommit fram till röset lite före oss, för vi skulle först kolla in ledtråden till cachen! 😉

Och här har även vi kommit fram till den magiska platsen där man kan gå runt och växla land: Sverige… Norge….Finland…. osv. Själva röset är egentligen ganska fult. En stor betongklump och märkningen av länderna på toppen är väldigt otydlig för utländska turister. Men nu har vi varit där och det är säkert en trevligare upplevelse vid bättre väder.

Nu hade regnet tilltagit och vi började gå tillbaka till båten för att inte missa färden tillbaka.

Tack för responsen och alla härliga kommentarer vi får här på bloggen! 

Det känns extra roligt att blogga och berätta när man vet att det uppskattas! 🙂

Nästa inlägg blir om den spännande Skallbergsgrottan! Tack för nu!