
Uburhedlaren
Idag gjorde vi en spännande tur till Oltedal. Där finns Uburhedlaren – en stor grotta som skapats då en jättesten rasat ner på andra stenar och bildat en stor sal. Vi startade vår tur ganska tidigt för att hinna före eftermiddagens utlovade regnskurar.

Vägen till Uburhedlaren
Turen gick först längs en fin grusväg. Det var ganska kyligt men vi fick snart upp värmen då stigen vi kom in på gick opp, opp, opp.

Trappor längs stigen
Längs stigen fanns det trappor på utvalda ställen och efter lite ansträngningar och en liten felnavigering så var vi uppe vid det spännande stället. Här knackar Hasse på för att se om någon är hemma. 🙂

Knackelibank på dörren
På bilden här ovanför ser man lite av det enorma klippblock som bildat grottsalen. Stenen är 30 meter lång, 7-8 meter tjock och beräknas väga mellan 70 och 80 miljoner kilo. Så här såg det ut när man kom in i den ca 150 kvadratmeter stora salen.

Stor grottsal
Det var två etager i grottan och någon har gjort sig besväret att släpa hit en hel parkbänk.

Inne i grottan
Där fanns också två eldstäder, torr ved, några stockar att sitta på och en pläd.

Annika i det övre etaget
Historien om Uburhedlaren är spännande och dramatisk. Här gömde sig befolkningen i Oltedal under aprildagarna 1940 då tyskarna angrep landet. Som mest var det ca 80 människor som tog sin tillflykt hit. Den äldsta var 82 år och den yngsta 2 månader. Här är en bild som visar utsikten från fönstret.

Utsikten inifrån grottan
Längst bak i grottan går en trapp som leder ut på baksidan.

Trappa till baksidan
Här håller jag upp kjempe-stenen stenen så att den inte ska ramla ännu längre ner i dalen. 😀

Stöttepelaren Annika
Häruppe såg man de snöklädda bergen. Ser du drakhuvudet i berget här nedanför?

Utsikten från Uburhedlaren
Vi stannade en bra stund häruppe, åt vår medhavda matsäck och begrundade bybornas öde och den fruktan de måste ha känt under de dygn de gömde sig här. Det måste ha varit kallt, trångt och obekvämt. Vi blev lite sugna på att pröva att övernatta här någon gång i framtiden.

Hasse njuter av utsikten
Snart började vi vandringen nedåt igen. Nu hade dimman lättat och solen tittade fram. Så här fint var det vid kanalen vid Oltedals kraftstasjon.

Kanalen
Som vanligt så har vi en massa bilder som vi vill visa. Här kommer ett bildspel från vår dag.
När vi stannade till vid en vacker sjö på vägen hem så kom regnet. Perfekt timing. Vi hann i alla fall ta ett par foton av den fina sjön. Ett av dem i bildspelet ovanför och det andra här där man ser regndropparna i vattnet.

Regndroppar i sjön
Vi kom hem med rosiga kinder, uppfyllda av alla härliga intryck från en väldigt givande tur och dag i Oltedal. Nu sitter vi och kurar i husvagnen. Regnet smattrar på taket, men imorgon ska det bli soligt och fint igen. Vi får se vad vi hittar för spännande turmål att ge oss ut på. 🙂
Oj vad magiska bilder och vintern har inte kommit till er ännu vad härligt!!!! Tack och Kram!!!!
Tack! 🙂 Nej ingen vinter än. Här är det 8 plusgrader och mildväder. Men det var lite kallare i Oltedal. Bara 2 grader när vi startade turen.
Ser ut som ni vandrar i riktiga trollmarker! Vilket spännande ställe! Trapporna uppför stenarna…utsikten…den stora stenbumlingen…ni…vackert och mäktigt! Kram!
Ja det var en otroligt spännande och vacker miljö! 🙂 Kram!