Igår tog vi oss tillbaka till sjön Stora Ton utanför Skinnskatteberg för att övernatta i vindskyddet som finns där. Sedan vi var där sist hade vegetationen vuxit vid stigen/spången som går i kanten av sjön. Det var bitvis som att vandra i en djungel. Tänk så grönt och lummigt det är den här sommaren jämfört med fjolårets torka.

Lummigt vid Stora Ton
Solen sken de första timmarna och vi njöt av den här fina platsen. Mot kvällningen blev det molnigt och vindstilla. Vi satte igång en brasa och fick en fin kväll med spegelblankt vatten och fiskar som vakade.
Vi var inte helt ensamma vid sjön. Tre tyska grabbar i 20-årsåldern hade ett litet camping-läger nära en fin klippa som sticker ut i sjön. Du ser dem i bilden här nedan om du tittar noga på klippan i mitten av bilden.

Fin kväll vid Stora Ton
Vi fick en lång pratstund med dessa fina ungdomar. De tyckte att Sveriges natur är fantastisk och ville veta allt om vårt avlånga land. Fiske, jobb, lastbilar, utbildning och norrland var några av alla ämnen som avhandlades.
Det blev en lugn och stilla kväll och natt. Man hörde enstaka fåglar, något tåg som tutade i fjärran och låga röster från grabbarnas sida av sjön. Det är så rofyllt att vara ute och övernatta i naturen. Jag tog ett svalkande dopp innan det var dags att krypa ner i sovsäckarna. Det var ljuvligt svalkande och skönt. En och annan mygga letade sig in i vindskyddet under natten, så det var skönt med våra myggnät som man kan dra över sig själv och sovsäcken.
Jag vaknade straxt före klockan fyra. Jag tittade ut ur sovsäcken och såg älvorna dansa över sjöns spegelblanka vatten. Jag var inte redo att kliva upp så tidigt, men jag tog fram kameran och tog en bild, sedan kröp jag ner igen och sov vidare i ett par timmar.

Morgondimma vid Stora Ton
Nästa gång jag vaknade, vid halv sex-tiden, så var älvorna/dimman kvar, till min stora glädje. Månen lyste och speglade sig i sjöns blanka yta. Jag klädde på mig och gick ut för att njuta av denna sommarmorgons magi.
Snart började solens strålar leta sig över skogskanten.

Solens första strålar
Det var en fantastiskt vacker morgon. En häger kom seglande över sjön och landade på klippan där de tyska grabbarna hade suttit kvällen innan.

En häger vid Stora Ton
Jag tog en av de små bänkarna som finns vid vindskyddet, satte mig i strandkanten och fick se näckrosorna öppna sig för att möta den nya dagen. Man kunde se med blotta ögat när kronbladen vecklades ut. Det var magiskt.

Näckrosorna öppnar sig
Jag gick en liten tur ut på myren som finns i kanten av sjön. Jag såg denna häftiga köttätande växt som heter storsileshår. Det som jag trodde var daggdroppar är en klibbig vätska som växten utsöndrar för att fånga insekter. Vilka häftiga växter det finns. 🙂 Klicka gärna på bilderna för större versioner.
Jag såg också massor av tranbär som låg på mossen. De är inte färdiga på länge än. Efter första frosten kan man börja plocka de då klarröda bären som är väldigt nyttiga och goda.

Tranbärskart
En trollslända satt på ett vass-strå.

Trollslända
Vi dröjde oss kvar under förmiddagen, men till slut var det dags att packa ihop utrustningen. Innan vi började vandringen tillbaka tog jag ett svalkande dopp. På tillbakavägen såg vi en nykläckt brun mosaikslända som höll på att pumpa upp sina vingar. Den satt på min hand en stund, men sedan satte jag den på en buske där den fick vara ifred tills vingarna var färdiga för flygning.

Brun mosaikslända
Man känner sig så nöjd när man har övernattat ute i naturen. Detta blev vår 21:a månad på raken i utmaningen #minst-en-utenatt-i-månaden som vi deltar i.
Sista bilden får bli ännu en morgonvy från Stora Ton med näckrosorna i förgrunden.

Vacker morgon vid Stora Ton
Så magiskt vackert!
Tack. 🙂 Ja, det var fantastiskt fint vid Stora Ton. ❤ Kram.
Härlig bild när du håller trollsländan i handen!😊
Tack. 🙂 Ja, det var ett fint möte. Ha en fin söndag.
Snacka om flax att få en sån bild på en slända. Jag har faktiskt aldrig lyckats med en bra bild på sådana insekter. Men öm man är vid en liten sjö tidigt på morgonen och helst efter en kylig natt så finns ju chansen. Ja, så har jag ju antagligen också inte varit på rätt plats.
/Skvitt
Tack. 🙂 Ja, vi hade lite tur att den precis var nykläckt och satt och pumpade upp vingarna. Det gäller att ha lite tålamod också. Att sätta sig en stund i sjökanten och låta sländorna vänja sig vid att man är där. Ha en fin söndagskväll.
Tack detsamma!
Jo du har rätt. Tålamod är fotografens dygd och lön.
/Skvitt