När det ljusnade i morse så låg frosten vit över gräs och buskar och jag kunde inte låta bli att ge mig ut på en tidig morgontur. Visst är det fascinerande med det krispiga vita som smyckar de få blad som ännu sitter kvar.
Fint dekorerad
På dessa gräs-lika blad var det riktiga kristaller.
Kristaller
Då jag gick över strandängarna blickade jag ner i backen och koncentrerade mig riktigt för att finna fina detaljer och miniatyrlandskap.
Miniatyrlandskap
Jag kom ner till stranden och började blicka ut mot havet. Döm om min förvåning då jag såg två figurer ligga och slappa på en klippa. 🙂
Två figurer
Detta var ganska långt ifrån platsen där jag såg min första säl. Jag smög försiktigt närmare. Den ena sälen var lite morgontrött och gäspade stort.
Morgontrött
Den vände sig bakåt i gäspningen och visade gapet ordentligt.
Visar tänderna
Sedan slöt den ögonen igen och sträckte på sig lite trött med den ena labben.
Vinkar trött
Sedan sov den vidare en stund.
Sover sött
Det blir mycket säl-bilder även i detta inlägg. Hoppas att ni inte blir uttråkade. Jag tycker att det är så fascinerande att få se dessa fantastiska djur i sin rätta miljö och dessa två var helt olika den första jag såg för några veckor sedan. Den som var vänd mot mig hade som en mörk ögonmask och såg ut som en bandit. Den andra hade en stor mörk fläck runt det ena ögat, men den låg mest och vilade med huvudet bortvänt från mig.
Morgonvila
Då morgonen blev ännu lite ljusare så hoppade sälarna i vattnet och dök bort. Jag stod kvar, glad och tacksam att jag fått ännu en nära-säl-upplevelse. 🙂
På dagen idag var vi på en fotomässa inne i Stavanger. Vi deltog bland annat i ett intressant seminarium som handlade om olika filter som man kan använda för att ta snyggare landskapsbilder.
Men så fint! En gäspande banditsäl! Vilka korta gaddar. Är det mjölktänder tro?
Och bilden med Kristaller är också grann.
Såg en sälbild i Fagerstaposten härom dagen. 🙂
Ha´det!
Tack Bengt! 🙂 Jag blev också förvånad över de små söta tänderna i gapet. Det känns som att man vill lära sig lite mer om sälar nu när man upplevt dem så nära. Kram och hälsa Eva.
Åhh, vilka härliga bilder! Sälarna är ju bara för underbara! Det måste vara härligt att kunna uppleva dessa djur på så nära håll.
Ha det gott
Tack Pia! 🙂 Ja det känns helt fantastiskt att få möta dessa fantastiska och söta djur. Kul också att de är så pass orädda att man kan smyga sig nära och ta bilder. Ha det bra!
Kul! Jag har bara sett en i ”det vilda” levande säl – i Stockholms Ström nära Slusse. 🙂
Oj, det måste ju ha varit häftigt att se en säl mitt i stan! 🙂 Hann du fotografera?
Men oj! måste vara hur häftigt som helst få vara med om det!
Ja det är så häftigt att se dem ”live” i sin rätta miljö. Jag trodde faktiskt inte de kom så nära fastlandet, för vi har ju inte sett en enda säl på 1 och ett halvt år och vi har ändå vandrat väldigt mycket längs hela kusten här. 🙂
Enestående billeder ❤ Jeg kan godt lide teksten; Vinker træt 🙂 Dejlig fortælling, tak.
Tack för det Hanna! ❤