Här avrundar vi vår Norr-Tur med ett sista inlägg. Vi går tillbaka till vår resa hem från Treriksröset. Vi började med ett stopp i Kiruna. Längs Nikkaluoktavägen fanns det en plats som Hasse ville kika närmare på. Där hade han campat med sina föräldrar som barn och fiskat i älven. Vi hittade den fina platsen där det numera finns en övernattnings-stuga. 🙂

I Kiruna stannade vi över dagen och plockade lite cacher. Spännande att uppleva den här staden innan delar av stadskärnan ska rivas/flyttas p.g.a gruvdriften. Bland annat de här byggnaderna ska bort. I förgrunden den gamla brandstationen och bakom det kända stadshuset med klocktornet av järn.

Det här är den fina träkyrkan som blev utsedd till Sveriges vackraste byggnad 2001. Den behöver också flyttas när gruvan/LKAB utökar sin verksamhet.

En vy ut över staden.

Vi fortsatte söderut och kom till Porjus-dammen. Några dammar längre ner hade ett gäng renar slagit sig ner. Här kan man snacka om vägrenar! 😀

Innan Jokkmokk hittade vi en rolig cache som heter Kranen 2. En annorlunda och rolig liten bensträckare.

I Jokkmokk stannade vi och tog in på campingen. Här behövde vi ta en dusch igen innan stanken blev för svår! Hi hi! 😉 Här passade vi på att landa lite innan vi fortsatte vår färd. Vi fick en fin eftermiddag och kväll. Vi grillade fläskfilé och njöt av solen och älven.

Nästa dag åkte vi på, passerade Arvidsjaur och Storuman. Vilka enorma sträckor med vildmark det finns häruppe i norr. I Storuman svängde vi åter österut och vi hittade ett underbart övernattningsställe vid Kvarnforsen i Studsviken. Här fanns ett stort fint vindskydd, ett helt förråd med ved som kommunen tagit dit och fina dass. Sverige är fantastiskt med dessa ställen som är till för alla. 🙂

Nästa morgon gick vi ner till själva Kvarnforsen. 133 trappsteg var det i den här trappan.

Det var värt den ansträngningen för det var en fin fors.

Efter Skallbergsgrottan som vi skrev om i förra blogginlägget väntade vi en dag i Ö-vik på bättre väder för via-ferrata- klättring. Vädret ville sig inte riktigt och då bestämde vi oss för att åka vidare och istället försöka oss på den beryktade cachen Trouble Mountain som ligger söder om Sundsvall. Den här cachen låg efter publiceringen 2005 ologgad i över sex år innan den äntligen hittades förra året. Vi har hört så många olika myter och rykten kring den här så vi  visste inte riktigt vad vi hade att vänta. När vi kom fram till platsen var utsikten bedårande.

Vi hade dubbla uppsättningar med rep, för ett av ryktena var att man behövde 120 meter rep på den här firningen. Ett rykte som inte visade sig stämma. Efter att ha rekat och tagit oss ner till en bra ankringspunkt hittade Hasse burken på andra försöket. 😀 Härligt att hitta en sådan beryktad och sällan loggad cache. Vi var först i år att signera i loggboken. Vi har mera bilder från den här, men vi låter bli att lägga ut dem för att inte förstöra svårighetsgraden och nöjet för kommande Äventyrare. 😉

Nu avslutar vi bloggandet om vår andra semestertur med några platser som vi aldrig skulle ha kommit till om det inte hade legat en burk där. Först ut Tractor, straxt söder om Överkalix. Så totalt oväntat och imponerande! 😀

 The Concrete Man/Bosse Betong i Ö-vikstrakten! Också en rolig syn! 🙂

Ett vattenfall som vi aldrig hade sett om vi inte svängt in för att hitta en burk.

Och så gäller det ju för oss alla att ha barnasinnet kvar och att ta vara på ögonblicken när tillfället ges! 😉 Hi hi!

Det var allt från vår Norrtur! Kul att du ville följa med! 🙂