Den här helgen passade vi på att campa och cacha på Ängsö som ligger ute vid Mälaren mellan Västerås och Enköping. Efter ett besök hos Hasses föräldrar i Munga så kom vi fram till Ängsö tidigt på lördagskvällen. Vi började med en promenad på en av de fina vandringleder som finns i området. Grevens runda var en fin liten tur på ca 3 kilometer. Vi kom ganska snart fram till Mälaren i det vackra solnedgångsljuset.
Medan vi gick där vid Mälarens kant så var det som att vinden förändrades och blev ljummen istället för isande kall som den varit tidigare på dagen. Märkligt när man känner hur det slår om. Som om någon slår om en strömbrytare och så sker förändringen.
Den här rundan går också förbi Ängsö Slott och när vi kom dit hade det mörknat rejält. Det var riktigt spöklikt i det svaga ljuset. Vi såg fladdermöss flyga omkring på kvällshimlen och vi började prata om alla myter som finns kring det här slottet.
En puckelryggig gammal hovnarr lär vara en av dem som går igen på slottet. Andra har sett en kvinnoskepnad och ett hundspöke. Hasse minns en historia från sin ungdom att om man ser någon stå och vinka när man kommer över bron till Ängsö så skall man vinka tillbaka, annars kommer olyckan att drabba en. Det finns också historier om en sten i Ängsö Kyrka. Den som rör vid eller flyttar på stenen kommer att drabbas av olycka och ond bråd död. Det är spännande med gamla historier och sägner och det kändes riktigt kusligt vid slottet i kvällningen.
Ängsö Slott byggdes på 1480-talet. Vid slottet finns en ”träd-tunnel” som vi passerade innan vi fortsatte vandringen ut på stigarna i skogen.
Med pannlamporna på hittade vi resten av cacherna i serien och gick sedan tillbaka till bilen. Där vid parkeringen fanns det en fin grillplats med torr ved. Det är så underbart att få vara ute så här i naturen både natt och dag. Jag vet att jag tänkte när vi satt där vid brasans glödande sken och kikade upp på stjärnhimlen att det här är livet! Det här att sitta vid en brasa mitt ute i skogen känns som någonting så ursprungligt och nära. Så har människor suttit vid sina brasor i alla tider.
När brasan började falna gick vi och slog upp taktältet och kröp till kojs. Vaggade av den märkligt ljumma vinden och av ekollon som då och då ramlade ner på dasstaket som fanns i närheten somnade vi och sov gott hela natten! Inga hemska drömmar om spöken och vålnader. He he! 😀
Morgonen bjöd på strålande solsken.
Vi hittade ett fint frukostbord där vi njöt av morgonkaffet.
När vi packat ihop gav vi oss i kast med Utörundan som är en 9 kilometer lång vandringstrail med 35 cacher längs stigen. Det blev en otroligt fin vandring i varierande skog och terräng. Här följer ett axplock av bilder från vår tur.
På mitten av vandringen tog vi en paus i solen. 🙂
Den här vandringen kan varmt rekommenderas både för geocachare och för våra nära och kära mugglar-vänner och släktingar! 😉
Den gav verkligen varierande terräng: lövskog, mossig trollskog, närhet till vatten, ängar, hagar, stigar och små grusvägar. På vissa ställen var det lite lerigt och ibland steppade vi omkring mellan rejäla komockor – den här vandringen hade verkligen ALLT! 😀
Trötta, nöjda och med rosiga kinder kom vi hem efter en underbar helgtur!
Det låter som en härlig utflykt! Och tack för tipset! Vi ska definitivt vandra Utörundan någon dag, låter precis som en tur som passar oss.
//Annika
Trevlig läsning som vanligt. Ängsö slott med omgivningar ät fint. Har varit här flera gånger. Bl.a. så har jag och min Eva paddlat kanadensare hit från Uppsala. Men det var ju för typ 100 år sedan och kanoten har vi kvar. 😉